Inledning.
Detta 3:e år så har den
mesta energin och tiden gått åt till att försöka fånga de fåglar som jag och
Gabriel Norevik satte ljuslogg på förra året, så det har blivit dåligt med tid
i andra områden under sommaren. Det är lite synd för det finns nog massor med
oupptäckta skärror i skogarna, men loggprojektet är så intressant att man
verkligen vill lägga tiden där istället.
Men de få besök som
gjorts i andra områden har visat att beståndet i år har varit ungefär lika
stort som förra året. Och ett nytt område besöktes efter tips från en skådare.
Han nämnde att det brukar höras några skärror där under somrarna. Så jag
förlade en natt i det området och hade 9 st spelande hanar på bara ett par km,
varav en fångades och märktes.
Säsongen 2011.
Som vanligt så
anlände de första nattskärrorna till Sverige i månadsskiftet april/ maj, och
sedan anlände det skärror ända fram till början av juni. Årets första
nattskärra rapporterades från Simrishamn den 29/4, och den första i vårt
rapportområde sågs vid Strömsrum strax utanför Mönsterås den 4/5. Jag började
åka ut och lyssna från mitten av maj och den första fångades den 21 maj. Årets
ringmärkningssäsong blev hackig och utdragen på grund av vädrets nyckfullhet. Och den sista jag fångade för året fångade jag den 2
augusti, vilket är ca 2 veckor senare än när jag normalt fångat den sista de 2
senaste åren.
Även i år var det
gott om nattskärror i markerna, och det var gott och väl lika många som de var
förra året. Så ökningen mellan 2010 och 2011, då beståndet närapå fördubblades
verkar hålla i sig. I år så fångade jag 50 nattskärror, och av dessa så var 41
st nymärkningar. Resterande nio var återfångst av tidigare märkta fåglar. 3 var
från de jag märkte 2010 och 4 var från förra årets märkningar. De 2 sista var
återfångst av årets märkta som fångades igen ett tag efter märkningen.
I år så lyckades jag även
fånga min första årsunge under de tre säsongerna och den vållade först lite
huvudbry om kön och ålder men efter lite hjälp av andra nattskärremärkare
utomlands så blev den bestämd till 1K hane som jag misstänkte från början.
Årshanar ska egentligen enligt litteraturen inte ha vita vingfläckar som den
här hade, men flera liknande årsungar har fångats i Sverige under åren och även
en i Danmark denna höst. Så det som finns i litteraturen och på nätet om
nattskärran är många gånger inte riktigt som det visar sig vara i verkligheten.
Fler honor fångades i
år och könsfördelningen av de fångade blev 42 hanar och 6 honor.
Åldersfördelningen var 1K, 1 ex. 2K, 16 ex. 2K+, 25 ex och 3K+, 6 ex.
I år blev det 41
nätter i skogen från mitten av maj till första veckan i augusti, och totalt
lade jag ner 134 timmar och 277 mils bilkörning i jakten på nattskärrorna.
Årets sista nattskärra i Sverige sågs i Ventlinge på Öland den 6/10, och den
sista i vårt rapportområde sågs av mig själv under ett skärmtak på mitt jobb i
Oskarshamn den 5-6/9.
Väder:
Vädret denna säsong
dominerades av ostadigt väder och kalla nätter långt in i juli, så aktiviteten
hos nattskärrorna var inte den bästa under vissa perioder. Början av juni var
den kallaste sedan 1928 enligt SMHI och framåt morgnarna så var det bara ett par
plusgrader i luften, det var först en bit in i juli som det blev lite varmare
nätter så att långkalsongerna kunde tas av. Flera perioder med regn under
häckningsperioden gjorde att jag var lite orolig för att årets häckning skulle
bli drabbad, men mer om det under rubriken Häckning.
Åldersbestämning:
Även i år så fortsatte
jag att försöka hitta ett bra sätt att åldersbestämma de fåglar som är svåra
att ta på ruggningen av nya och äldre vingpennor. Så i år mätte jag den vita
fläcken på 2:a stjärtpennan utifrån och på handpenna 3, för att se om det
skulle vara någon storleksskillnad på dessa mellan olika åldersklasser. Men
efter mätning på 37 ex så lade jag ner den undersökningen då jag inte kunde se
något mönster där för åldersbestämningen. På 2K fåglar varierade fläcken på
stjärten mellan 18,3 – 29,8 mm och på vingen 17,2 – 24,8 mm. 2K+, stjärt 22,1 –
32,2 mm och vinge 16,8 – 24,5 mm. 3K+, stjärt 22,0 – 38,7 mm och vinge 14,1 –
23,6 mm. Det kan bara konstateras att variationen bland individerna är väldigt
stor och individuell.
De tidigare årens
teori att spetsigheten hos vingpennorna skulle variera med åldern verkar inte
heller stämma. Jag återfångade en nattskärra som jag ringmärkte 2010 som en
fjolårsfågel med väldigt spetsiga pennor, och den hade fortfarande väldigt
spetsiga pennor nu två år senare. (se bild). Jag har även fångat flera 2 K
fåglar som haft breda pennor där även de oruggade 1K-fjädrarna har varit breda.
2010, 2K
En sak som jag
däremot upptäckte i år var att de undre stjärttäckarna kanske kan visa om det
är en gammal fågel eller yngre, men jag upptäckte det så sent på säsongen att
jag måste kolla upp det på fler fångade fåglar innan jag kan dra en slutsats.
Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm har ett 20-tal nattskärror i sina
samlingar, så jag har tänkt åka dit och kolla dessa för att kanske hitta något
där som kan användas vid åldersbestämningen.
Ljusloggprojektet:
Av de 12 fåglar som Gabriel
Norevik och jag satte ljuslogg på förra året så lyckades vi bara återfånga 2 st
i år, men datan på dessa var intressant. Den ena fågeln var mycket svårfångad
förra året då vi satte på loggern, men i år när vi hittade den 1,9 km från
märkplatsen var den extremt lättfångad istället. Den andra fågel fångade vi på
samma plats som den märktes på förra året. Den var däremot betydligt mer
svårfångad i år och vi fick låta CD-spelaren stå kvar och flytta nätet ca 20
meter innan den slutligen kunde fångas.
De 2 fåglarna fick en
ny logger påsatt, så vi hoppas att de kan fångas nästa år igen. Med dessa två
så loggade vi 15 fåglar i år, så nu har vi 25 fåglar med ljuslogg påsatt i
området. Det är 1/3 av alla spelande hanar som finns i området, så nästa år
borde vi återfånga flera stycken av dessa.
Nattskärran som varit
i Afrika med sin ljuslogg.
Tillbaka till de två
som vi återfångade så hade den ena loggern fungerat perfekt hela resan tur och
retur Afrika, och den andra slutade fungera i februari då den befann sig i
vinterkvarteret. Datan från dessa två kommer att presenteras närmare vid ett
senare tillfälle, men den ena övervintrade i Södra delarna av Demokratiska
republiken Kongo, och den andra slutade loggern fungera på när den befann sig i
Angola. Inget av dessa områden är tidigare kända som övervintringsområden för
den Europeiska nattskärran.
Fångstoptimering:
Efter en idé att göra
en helkroppsattrapp av en nattskärra så testade jag det i år, och vid första
försöket så störtdök den inkommande nattskärran mot attrappen när den såg den
och gav den ett par rejäla vingsmällar innan den fastnade i nätet. Till största
delen så gjorde attrappen att de blev betydligt aggressivare när de fick se
den, så den har blivit ett stående inslag vid fångstförsöken numera. Vid ett
annat tillfälle så kom en nattskärra inflygande mot bandspelaren och efter ett
par rundor så satte den sig på attrappen som var fastsatt på spelaren och satt där ett bra tag innan den flög in i det
fullt synliga nätet från sin position!
Nattskärra på
attrappen.
Jag har även höjt
nätstolparna med ca en vådhöjd för att få nätet lite högre upp i luften och
lite högre från marken då jag tidigare sett att många nattskärror flög precis
över nätet, och flera av årets nattskärror
fångades också i den översta våden efter den ändringen.
Vi ordnade även en
annan CD-skiva med mera lockläten på, och det
tycktes attrahera fler honor att komma till nätet. Även hanarna var stundtals
mer intresserade av det. På den skivan som jag använt de två tidigare åren var
det mest spelläte, och vissa perioder så har det fungerat bra. I år gjorde jag
så att om hanarna tappade intresset efter ett tag så bytte jag snabbt skiva i
spelaren, och många gånger så gjorde det att de kom tillbaka och ibland kunde
fångas.
Jag slog sönder den
gamla CD-spelaren när jag snubblade i mörkret en natt, så då fick jag anledning
att ordna en ny. Så jag konstruerade en själv med hjälp av en bilstereo,
högtalare och ett litet 12 voltbatteri inmonterat i en låda. Den blev lite tung
men ljudet i den är riktigt grymt. Den lockar in nattskärrorna lite snabbare
och från längre håll, så det ska bli roligt att testa den fullt ut nästa år.
Häckning:
Som jag nämnde under
väder så var detta en sommar med ostadigt och kallt väder, och det borde ju
påverka häckningen av nattskärrorna? Och det gjorde det säkert också, och det
var säkert därför årets fångstsäsong blev lite längre än vad den brukar.
Så sent som den 16/7
fångade jag en hona med ägg i sig men utan ruvfläck, och bara en vecka senare
så fångade jag en årsunge som redan var fullt flygg. Så årets häckning blev
säkert utdragen, och det blev kanske en och annan omläggning också eftersom det
periodvis kom en hel del regn som kunde spoliera häckningen.
Vid en av de sista
nätterna som jag är ute så stötte jag på ett kraftigt varnade nattskärrepar i
ett område med gles låg skog, och efter att jag försökt fånga någon av de utan
resultat gick jag runt lite i området. Nästan genast så hittade jag ett bo vid
några mindre björkar och en gammal stubbe, och i boet så låg det flera nattskärrefjädrar
så detta bo hade använts i år. När jag gick tillbaka till bilen så hittade jag
ännu ett bo en bit från det första, men detta bo var äldre och hade inte
använts i år. När jag åker ut dagtid vid ett senare tillfälle så hittas ännu
ett gammalt bo i samma område. Så kommande år ska detta område kollas närmare, för
att kanske kunna hitta ett bo med ungar i att märka.
Häckningsbiotop, boet
mitt i bild strax till vänster om björkarna.
Kommande studier:
Nästa säsong så
kommer fortfarande fokus att ligga på att återfånga nattskärror med ljuslogg,
så det blir området Norr om Mönsterås som kommer att besökas flest gånger även
denna säsong. Vi behöver fler fåglar för att kunna dra ordentliga slutsatser om
flyttvägar och övervintringsområden.
Även den bit som rör
åldersbestämningen av fåglarna är riktigt intressant, så även där kommer jag
att lägga ner en del arbete. Men mycket av det ingår i den ordinarie
ringmärkningen så det blir inte så mycket merjobb.
Efter att ha hittat
bon i år så ska jag försöka att skapa boplatser i lämpliga områden. De lägger
boet i områden på någon kvadratmeter barmark som är helt utan växtlighet och ofta
i anslutning till en stubbe, grov trädgren eller något mindre träd (gärna
björk), så att skapa dessa miljöer är inte särskilt svårt. Och förhoppningsvis
så kommer jag att ha tid att skapa dessa så fort det blir barmark, så att de
ska stå färdiga när de anländer igen.
I år har jag även
fått förfrågningar från en Norsk och två Svenska miljökonsulter om hur nattskärran
påverkas av anläggningen av vindkraftverk, och bara kunnat ge lite allmän info
om nattskärran och dess beteenden där det inte finns några kraftverk. Och efter
lite förfrågningar så kan man bara konstatera att allt som finns i hela Europa
om nattskärra kontra vindkraft bara är antaganden eller dåligt underbyggda
undersökningar. Så detta har tänt mitt
intresse och jag kommer att försöka hinna med ett antal besök i en
vindkraftpark bara några km från det individtäta området Norr om Mönsterås, och
se om det går att göra en ordentlig studie i frågan där det redan finns
kraftverk. Jag kommer kanske också att inventera ett område där det planeras en
vindpark närmare Kalmar för den miljökonsekvensbeskrivning som ska göras där.
Övrigt:
Som vanligt så händer
det ju lite andra saker i skogarna nattetid, och detta år var inget undantag.
De Långörade fladdermössen fortsätter att fastna i näten med jämna mellanrum,
och jag tog även en annan mindre fladdermus i år. Tyvärr så lyckades den ta sig
loss innan jag hann ta något kort på den för identifiering.
Annars så var det
ugglornas år i år, kattugglor, hornugglor, pärluggla, sparvuggla och berguv var
de arter som förgyllde nätterna ibland.
Med pärlugglan
inträffade en ganska rolig sak. Vi försökte att fånga några skärror på ett
ställe när en pärluggla började låta en bit bort, och skärrorna tystnade ganska
snart då den drog igång, så vi stängde av CD-spelaren och stod och pratade en
stund innan vi skulle ta ner nätet. Då kommer pärlugglan flygande över oss och
störtdyker mot oss rakt in i nätet. Troligen såg den nattskärreattrappen på
CD-spelaren och slog efter den och fastnade i nätet istället, tyvärr så hade
jag inga uggleringar så den fick släppas omärkt.
Pärluggla.
Vid ett annat
tillfälle så var det en hornuggla som var intresserad av attrappen istället,
den kom på låg höjd och nuddade översta nätvåden flera gånger innan den satte
sig i en liten tall en bit bort.
Nu när jag hållit på
med nattskärrorna några år så har jag börjat få ett ganska stort bildmaterial
också, och det måste givetvis användas till något. Så jag har satt ihop ett
program för att hålla föredrag om det skulle finnas något intresse, och jag har
haft 2 uppskattade visningar av det och är uppbokad för ännu ett i
vinter än så länge.
Niklas Aronsson, som
är redaktör för Vår Fågelvärld (VF), var med oss en natt för att få material till
en artikel om ljusloggrar på fåglar. Tyvärr så lyckades vi inte fånga någon
nattskärra den natten, men jag tror ändå att han var nöjd för nattskärrenatten
tog mycket plats i VF
Slutord:
Detta var tredje året
som jag fångar nattskärror i projektform, och i år har jag fått ekonomiskt stöd
från Alvins fond. Så de ska ha ett stort tack. Även alla som lagt in sina
nattskärreobsar på Svalan tackas. Det har även varit kul med de som varit med
mig i skogarna nattetid för att ta del av en härlig sommarnatt med häftiga
upplevelser. Och det verkar bli fler och fler för varje år som upptäcker
tjusningen med att vara med en natt.
Fortlöpande under
säsongen så rapporterar jag in mina obsar på Svalan, och även min blogg www.nightjarsweden.blogspot.se uppdateras kontinuerligt under säsongen.
Är någon intresserad
av att följa med någon gång så är det bara att kontakta mig, så ska vi nog
kunna ordna det. Under säsongen (slutet av Maj – slutet av Juli )är jag ute
s.g.s. varje natt med bra väder. Och om någon har vägarna förbi när de är på
väg till eller hem från Öland så är det bara att slå en signal så kan jag nog ordna
allt från en timme till en helnatt med nattskärrorna.
Urban Rundström
Århult 8
572 91 Oskarshamn
0491-760418
070-49 74 678
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar